75 mil och 20 kg packning..

Att komma på själva idén med att cykla lite längre och under flera dagar är inte unikt men varje individ som genomför en distanscykling gör det utifrån sina egna förutsättningar - de är alltid unika!

Att jag sitter här i Varberg 75 mil senare och med en 20 kg packning på cykeln är galet och underbart! Att jag utöver detta känner mig pigg - det är bara att tacka kroppen som är fantastisk, som tagit mig ända hit!

Två nätter framöver kommer jag att bo på Varberg Stadshotell. Jag har så fina minnen från det här hotellet. Det var här jag deltog i mitt första Vätternläger 2014. Det är inte alla som blir knuffade uppför en av backarna av självaste Mattias Reck:). Jag var helt slut! Trodde jag hade koll men ack vad lite jag visste om cykling och egentligen fortfarande så! Jag lär mig något nytt varje gång jag är ute och cyklar.

Mitt andra vackra minne är förknippat med Ann-Christin. Min fina underbara väninna från Vårgårda Och ja jag körde GPt och hon var funktionär. Vi laddade med räkor och vitt vin. Jag fick inte bara cykla bakom Marianne Voss under detta lopp (hon var ute o finåkte) utan även kvastbil, hahaha. Ann-Christin och jag träffades på lärarhögskolan när vi deltog i en flummig ledarskapsutbildning. Efter första kvällens middag som bestod av massor av skratt och även en känsla av samhörighet insåg jag att något magiskt hänt. Ni vet när man träffar en främmande människa, släpper in och inser att man funnit en tvillingsjäl... För ca 6 år sedan beslöt vi att träffas här under en helg. Jag har sällan skrattat så mycket som den helgen. Att återge vad vi skrattade åt är svårt - men det fina med kråksången är att människor vi tycker om sätter avtryck i vår själ och hjärta!

Ann-Christin är inte längre med oss - hon gick bort för 4 år sedan i cancer men hon finns med mig här ikväll!

Så älskade väninna, den här är till dig<3!