• milla jonsson

It’s all about the state of mind...

Eller på svenska - inställningen och tanken som styr hur vi känner och beter oss...


Jag skrev ett tidigare inlägg om tålamod, att den här cykelturen kommer kräva massor av den varan. Fast det krävs mer än tålamod för att trampa sig fram genom livet. Inställningen och förhållningssättet är minst lika viktigt! Att vara öppen inför sådant vi normalt inte känner oss bekväma med.


Jag tror inte att vi alltid vaknar på den gladaste sidan och skuttar ut ur sängen och kvittrar att äntligen en ny dag. Däremot gäller det att skruva in sig själv på den där kanalen som får upp humöret.


Det som har slagit mig under de senaste dagarna är att vissa saker definitivt höjer upp humöret - människor och de oväntade möten som uppstår. Marko är ett sådant möte! Vi träffades utanför ICA i en av alla dessa byar som slutar på ”rum”. Jag tankade energi i form av glass och vattenmelon, han i form av flytande B-vitamin. Efter att ha trampat genom ändlösa skogar, tysta byar där allt var stängt utom Dragans kebab eller pizza (tack och lov för att våra nysvenskar inte tar semester samtidigt som oss) blev hans sällskap mer än uppskattat. Det visade sig att han hade en intressant historia att berätta. Att han ägnat sig åt marathonlöpning hela sitt liv, tills knäna sa stopp. Hur han hamnat där han hamnat - att kärleken till en kvinna som han träffat via nätet fick honom att flytta<3. När hon sedan gick bort för 3 år sedan blev han kvar. Att det denna vecka kommer att rulla in 500 motorcykelknuttar för att fira att Virserum fyller 40 år. Allt detta inom loppet av 30 minuter. Känslan av ensamhet försvann tack vare honom.


Även om behovet av att få vara ensam och reflektera finns hos de flesta av oss är ändå vikten av att känna samhörighet större!


Genom hela den här resan är det alla människor som jag träffar som gör den stora skillnaden. Därför blev jag lite förskräck när jag tog en promenad längst med vattnet i Varberg och konstaterade att 95% av alla gick runt med mobilen. På parkbänkar satt par och surfade, samma sak på caféerna. Helt ärligt så blev jag lite ledsen av det.


Vi talar om mental ohälsa och kanske är just den här delen en bidragande orsak till att vi inte mår så bra! Vi behöver bekräftelse och att bli sedda - men det är bättre att bli det via ett samtal en en tumme upp på FB.


Så vart vill jag komma med detta inlägg? Jo, lyft blicken, slå en signal till en vän eller säg bara hej till personen du passerar på kvällspromenaden. Det kan göra den stora skillnaden...






99 visningar

©2019 by minacykelaventyr.se. Proudly created with Wix.com