Tålamod...

Denna resa börjar jag inse handlar om tålamod. Tålamod att hålla koll på huvudet när det går långsamt, att njuta även om det regnar eller benen känns trötta.

Tålamod att sätta upp tältet - som blir invigt inatt! Hahaha, tur att ingen såg min min när jag vecklade upp skapelsen, men jag lyckades bra tycker jag, som har tältat ca 8 nätter i hela mitt liv.

Tålamod att vara i nuet och inte bara mata på!

Idag fick jag sällskap en bit på vägen av Stefan, en glad östgöte. Blev otroligt glad över sällskapet! Efter ca 3,5 mil vände han tillbaka och med näsan vänd mot Loftahammar trampade jag på.

Genom Loftahammar där jag träffade min första kärlek Martin W, med sammetsbruna ögon och snitsig östergötadialekt från Linköping! Jag var 14-15 år och han 16. Inget mina föräldrar gillade dock!

Vidare genom Gamleby där nya minnen dök upp, hahaha... fast Det sparar jag till en annan gång.

Passerade Blackstad och sedan kom jag upp på Astrid Lindgrens led. Så vackert, med ekar längst med sidorna av vägen. Solen sken och denna böljande väg rakt genom ett sagolandskap!

Nu sitter jag på en camping för första gången i mitt liv - trodde aldrig att fish and chips kunde smaka så gott och njuter av nuet, tillvaron och livet. För det är ju vad denna resa handlar om - att må gott i livet!

#minacykelaventyr #mentalohälsa #suicidezero #garmin